Åh, nu ska ni veta att det är en Jenny med otroligt blandade känslor
som sitter och skriver. Samtidigt som jag är så otroligt glad att vi ska åka
iväg på semester idag så känns det samtidigt jättejobbigt. Jag har gråtit sen
igårkväll och vill verkligen inte lämna Simon. Jag vet inte vad det är med mig,
men det gör så jäkla ont i hela mig!! Jag hatar farväl, och jag vill helst ta med
mig min stora kärlek som jag lever tillsammans med varje dag, men det går
inte... Det kommer att bli så tomt och jag kommer att sakna hans bröst att luta
mig emot, hans doft, hans söta bebisspråk, kvällarna då man ligger och pratar
om hur dagen har varit, godmorgonpussarna, middagarna - Allt som har med
vår vardag att göra! Men vad vet jag, det kanske är nyttigt att vara ifrån
varandra ett tag, men två veckor känns FÖR lång tid!!

Ska försöka se det positiva nu. Simon finns ju kvar när jag kommer hem. Jag
vet att han väntar på mig och att allt kommer att vara som vanligt när jag
kommer hem.

Nu ska vi springa iväg och handla, sedan packa det sista!!
Jag hör av mig innan vi åker och säger hejdå..
/ Jenny