Det gick så långt att jag fick mysa med tända ljus och äta våfflor ensam ikväll. Simon den stackaren mår skit. Han är hur trött i huvudet som helst, ont i kroppen och magen, och han spydde förut. Nu ligger han i sängen och sover djup vilket han har gjort i snart 2 timmar. Fan, usch. Jag tycker sånt här är så jobbigt, att se någon man håller kärt, lida. Han blir ju som en helt annan människa eftersom att han alltid är så glad, pigg och framåt!!

Bara det inte är svininfluensan som har kommit...............
Jag är rädd. Han liiider ju. Han mår inte bra.

Nu ska jag lägga mig bredvid honom, viska i hans öra hur mycket jag älskar honom
och sedan försöka somna på hans bröst, till hans varma, kärleksfulla andetag.