Simon kom hem precis när jag tuggat klart och svalt min sista del av portionen. Jag mötte upp honom i hallen, gav honom en puss och gick sedan och satte mig igen medan han gick på toaletten. När han är klar så kommer han ut i köket, då jag som sagt är klar med att äta och just för tillfället satt vid datorn och kollade runt på Internet och tog det allmänt lugnt och smälte maten...

Han tittar då på mig med världens hundögon och jag förstår precis vad han menar. Han vill ha min uppmärksamhet då han vill bli ompysslad och pyssla om mig tillbaka. Och han är så galet söt när han gör till sig både utseendemessigt och röstmessigt då han både ser ut och låter som en bebis. Man kan inte annat än älska honom. Jag började såklart le och skratta åt honom och han kom då och satte sig på huk bredvid mig när jag satt på köksstolen.

Han ville som sagt bli lite ompysslad samtidigt som han ville gosa om mig tillbaka. Han kom på en smart grej utan att säga det till mig och det var att han skulle vrida stolen så att jag satt mot honom istället för att han såg sidan av mig. Förstår ni vad jag menar? Hur som helst, när han skulle vrida mig (eller ja, stolen) så lyfte han samtidigt upp den på något konstig vis. Ni kan ju gissa hur det slutade?!!! Han råkade sen ställa ner stolen på min stackars lilla stortå!!!!! Det gjorde så (förlåt) jääääääääääävla ont!! Jag fick panik, började storböla och hoppade på ett ben in till vardagsrummet där jag slängde mig på sängen och skrek för allt vad den där jäkla tån värkte!! Efter kom en panikslagen Simon som såklart var väldigt ledsen för vad han ställt till med. Han märkte ganska så snabbt att jag inte skojade utan att jag hade ont på riktigt! Ja, för jag bölade så jag knappt fick någon luft i nästan 15 minuter....  Inte för att jag var arg på honom, utan för att det gjorde så jäääävla jääävla ont!! Alltså, haha, jag vet att det låter kul. Men det är faktiskt inte kul. Eller jo, det kanske det är. Men jag har så sjukt ont att jag är rädd att min tå faktiskt fick någon skada... Just nu känns det så iallafall. Tack älskling!!

En sak kan jag ju försäkra er om: Att få drgt 50 kilo över tån går inte över på 30 sekunder

vilket det gör när man tex. springer in i en dörr!! Det är en jäkla skillnad.

Och jag har aldrig känt en sådan smärta i tårna någon gång... Fyfan!

Antar att det är såhär min fot kommer att se ut imorgon

Tack än en gång, min prins - Simon Karlsson!!