Min konstigaste hångelupplevelse någonsin

Denna morgon började på precis samma sätt som mina mornar vanligtvis brukar börja. Allt var som vanligt, jag kom in med bussen 07:00 till Katrineholm där jag som vanligt skulle vänta på tåget till Norrköping i 27 minuter. Jag gick in i ”bussväntsalen” för att inte hinna frysa ihjäl innan tåget kom in på perrongen.  Det var inte en enda kotte där, bara jag och den där sunkigt äckliga, vidriga stanken som stinker sprit, smuts, skräp och instängt på samma gång. Men även stanken var som vanligt eftersom att det alltid har luktar sådär vidrigt där inne.

 

Hur som helst, efter ett tag kommer det in ett par, som jag satsar på är ungefär lika gamla som mig. Dom sätter sig två bänkar bort, väldigt nära varandra och säger inte ett ord. Det gick fem minuter, och dom hade fortfarande inte tilltalat varandra en enda gång. Min tanke var: ”Oj, vilken roligt par. Jag skulle dö” Jag sket såklart i dom och tog upp mitt svenskahäfte och började läsa på det som vi ska ha läxförhör på idag.

 

Observea att det under hela morgonen där inne i väntsalen inte hade sagts ett enda ord, och att den är ganska så liten och att jag och ett par sitter där inne och väntar på samma tåg. Rätt var det var så hör har hur någon börjar smaska och kleta med någonting. Jag tittar bak, och inser att dom ligger på bänken och GROVhånglar med varandra. Seriöst, ljudet dom gav efter sig kan jag inte beskriva bättre än  ”som när en bebis äter banan” eller ”som när man håller på och blandar deg” Och dom slutade aldrig!! Dom fortsatte att smaska och nästan äta upp varandra medans jag satt och kände mig jäkligt obekväm.

 

Tiden gick, dom forsatte, men hade fortfarande inte sagt ett enda ljud till varandra. Det enda jag hörde var det där smaskande ljudet och tjejens fniss som kom emellanåt. Och ja, där satt jag och undrade om detta var ett fucking skämt?!!!! När skulle det ta slut?! Jag ville därifrån, men vart i helvete skulle jag ta vägen?! UT och frya ihjäl?! Nej tack. Jag valde istället att vända på mig, ge dom en blick som betydde "Jag äcklas. Kan ni sluta?" Men jag verkade vara otydlig för dom fortsatte iallafall..

 

Det där paret har garanterat både hångel- och pökningsförbud hemma.

Det är en sak som är säker.

Fyfan så tragiskt.


Hittade en bild som liknande dom en aning:

Dock så går inte smaskljudet att föreställa sig eller efterlikna.

Men det var vidrigt, jag lovar er.

Och jag har aldrig varit med om någonting liknande!!!




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback