Det är tack vare er jag lever

På senare tid har jag verkligen märkt hur vi människor över lag fungerar - Vi tänker sällan på vad vi har, men alltid på vad vi saknar.

Det är ju verkligen så! Varje dag klagar människor över allt ifrån huvudvärk till kärleksproblem och man hatar varandra "bara sådär" som om det vore ett jäkla mode. Om ni tänker efter: Hur ofta hör man inte bara allt negativt om kärlek, familjer, vänner, studier, väder, jobb, pengar och självkänslan hos olika människor? Kanske inte allt och alltid, men det händer ju iallafall betydligt oftare än att man hör någonting bra, eller kanske rent av superbra inom dessa kategorier (som såklart bara är några exempel, det finns ju tusentals olika ämnen som jag syftar på nu)

Ett exempel: Tänk dig att du går in i klassrummet klockan åtta på morgonen, sätter dig på en stol bredvid dina vänner och lyssnar på olika instruktioner som läraren informerar er om. Hur ofta eller hur många gånger har du hört någon i klassrummet säga: "Gud vad roligt och intressant det här ska bli" eller "Jag känner mig verkligen pigg och fräsch idag" eller "Jag är så tacksam över min familj och mina vänner, dom ställer upp på mig till 100 %" Jag kan svaret: I 99 av 100 fall - ALDRIG!

Istället så låter kommentarerna: "Fyfan vad tråkigt, varför ska jag kunna det här för?!" eller "Jag är så jävla trött, jag orkar inte" eller "Jag hatar mammas jävla tjat hela tiden om mina kläder och sminkprylar överallt" Hajjar ni vad jag menar? I så fall, erkänn att jag har sant. Eller hur?

Det jag vill säga är att vi fan måste ta tag i livet och ta vara på det vi har och inte sakna det som vi inte har. Jag kan bara utgå från mig själv och inte lägga mig i andras liv, men jag skriver det här för att jag vet att vi skulle må betydligt mycket bättre om vi hade den här tanken med oss i bakhuvudet när vi tar vissa beslut eller står inför något stort prov eller någon annan nervös situation. Och allt som händer, vad det än är, så för det oss vidare. Som jag, jag står här idag och är den jag är tack vare allt som har hänt under mitt liv och jag har lärt mig att varje liten sekund av ett dygn har en värdefull betydelse och som för dig vidare i livet....

Det jag vill göra nu är att visa mina underbara medmänniskor att jag älskar dom.
För det är tack vare dom som jag står här idag med båda fötterna på jorden och
är den jag är!! Ni får mig att må så bra, ni lyser upp min dag


Mamma, mamma, min älskade mamma. För det första så är det du som har gått runt och
burit på mig i 9 månader, och bara det är speciellt. Det är du som har uppfostrat mig och sett
mig växa upp och lärt mig (nästan) allt jag kan! Du gav mig en harmonisk uppväxt i ett
otroligt vackert och trivsamt hus som jag aldrig i hela mitt liv kommer att glömma. För det
vet du - Jag saknar det varje dag! Jag kan fortfarande känna den där klumpen i bröstet
som bodde hos mig när du och pappa skiljdes och vi sålde huset där jag alltid hade bott.
Under den här otroligt svåra tiden, och under alla andra svåra tider som jag under livets
gång har stött på, så har du varit den som verkligen ställt upp till 110% Du vet vad jag
menar mamma, det finns många exempel, men mamma, du vet vad jag menar.

Ingen kan någonsin ersätta den plats där ens mamma alltid har funnits! Mamma är alltid
mamma och jag är säker på att JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA MAMMA. Du är den som
sprider  glädje, som fortfarande lär mig saker och som finns och ställer upp, natt som dag.
Jag vet  vart du finns, jag ringer eller kommer alltid till dig om det är någonting jag undrar
över - vad som helst. Du är och kommer alltid att vara min förebild!! ♥


Pappa, min älskade glada pappa. Jag vill börja med och tacka dig för den underbara
uppväxt som du tillsammans med mamma, gav mig. Jag brukar titta tillbaka i fotoalbum och
le medans jag saknar det så otroligt mycket! Och ibland kan jag gråta, och det är med
blandade känslor som dessa tårar rinner. För det första så skulle jag vilja uppleva dom där
tiderna igen, då man var liten och  tyckte det var så roligt när du kom och hämtade oss på
dagis och vi skulle åka hem och fortsätta leka, fast med dig och mamma. Men tårarna rinner
även för att jag är så jävla lycklig. Jag är så tacksam för allt som du har lärt mig och allt
som du har gjort för mig. Det har verkligen gjort mig till den jag är idag och jag bär alltid
med mig minnen och studer från tiden då jag var liten.

Även fast vi har haft våra stunder då vi inte riktigt har kommit överens och då vi har haft
det jobbigt på olika sätt och vis så har jag alltid älskat dig och varit tacksam för allt du har
gjort och ställt upp med. Du vet vad jag pratar om.. En annan grej som jag älskar med dig
är att du alltid har försökt och du försöker fortfarande. Även fast jag är tjej så försöker
du sätta dig in i min situation och jag kan utan problem prata känslor och tjejgrejer med
dig. För du är min pappa och du ställer upp dag som natt, precis på det viset  som får mig att
känna trygghet och kärlek! Och jag vet att alla säger såhär, men det är JAG som har rätt,
för JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA PAPPA!!



Hanna, min älskade barndomsvän. Som jag har sagt till dig hundratals gånger men som
jag ändå vill påminna dig om så kan ingen någonsin ersätta din plats i mitt hjärta! Redan på
dagis fann vi varandra och sen dess har vi hållt ihop och skrattat, lekt, växt upp och fått
varandra att må bra. Nu står vi här, nästan 15 år senare och jag älskar dig så mycket att jag
skulle kunna kapa av mig ena handen för dig. Du är solstrålen i mitt liv och det kommer du
alltid att vara. Som vi alltid har sagt: Dagen kommer att komma, då vi går med våra barn-
vagnar, skrattar och minns tillbaka hur otroligt roligt vi har haft det under vår uppväxt
tillsammans,  men denna gång kommer vi inte att ha våra dockor, Lisa och Ida i vagnen.
Som du förstår,så menar jag att vi två alltid kommer att vara bästa vänner! ♥



Jessika, min energikälla. För två år sedan hade jag inte en aning om vem du var, att någon
som du ens existerade. Jag trodde att människor som dig bara fanns på film och i drömmar.
Du är så otroligt unik gumman och jag tackar gudarna varje dag att jag har fått chansen
att lära känna dig och över hvuud taget att jag fick chansen att träffa dig! Du är verkligen det
där lilla extra, det som får en att skratta även fast man gråter och som jag kan börja skratta
med även fast vi bor 438738 mil ifrån varandra. Det jag menar är att jag kan sitta och prata
med dig på msn, men ändå känna att du är här. Jessika, du är en sann vän och jag är så
otroligt säker på att du och jag kommer att vara vänner för livet!! ♥


Som ni förstår så är ni hur många som helst som jag vill tacka och kärleksförklara. För ja, jag har verkligen så sjukt underbara människor i mitt liv som jag tar vara på och älskar av hela mitt hjärta. Jag menar det här bokstavligt talat när jag säger att jag aldrig vill förlora er!! Ni lyser upp mitt liv, och kunde jag, så skulle jag ge er hela världen bara för att bevisa hur tacksam jag är för att ni finns: Simon, Therese, Niklas, Dennis, Isabell, Freja, Anne-Elise, Farmor, Farfar, Emma, Johan, Josefin, Jennifer, Pontus, alla mina barndomskamrater, er jag gick på Hansjöskolan med och ni som har känt mig sedan dagis. Ni betyder massor för mig och det vill jag att ni ska veta!!

Det jag vill förmedla till er är att ni ska uppskatta ert liv
även fast ni har lite "hull" på kroppen, även fast ni inte har hur mycket pengar som helst, även fast ni har otur i kärlek, även fast ni har svårt för matte eller vad det nu kan vara. Det jag menar är att om ni sätter er ner och tänker efter hur ni egentligen har det och hur ni egentligen har haft det, så kommer ni att inse sanningen. Det är så onödigt med energi att sitta och sakna istället för att uppskatta!!






» Karin

Helt sant raring..

2010-01-26 // 20:21:03
» hanna

jag älskar dig, bästa vännen <3

2010-01-26 // 20:54:38
» Mamma

Mycket fint skrivet, sunda värderingar på livet, fortsätt så. Du vet väl att du är min favoritunge...säg inget till dina syskon ;)

Älskar dig!

Kram mamma

2010-01-27 // 08:33:58

du är så jävla bra mitt lilla hjärtegullilullll!

älskar dig och tveka aldrig på det, vi KOMMER att vara vänner resten av livet<3

2010-01-29 // 11:57:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback