Idag är det 10 år sedan terroristerna slog till I New York. TIO ÅR sedan?! Jag minns det som igår. Känslorna är fortfarande så starka så att det har gått så lång tid är svårt att förstå. En fråga som fortfarande befinner sig hos mig, och många andra är: Hur kan det vara så ­enkelt att ge­nom­föra historiens mest spekta­kulära ­terrordåd? Och varför?! Varför varför varför!????

Vi kommer aldrig att förstå vilken panik, rädsla och chock offrena fick känna. Tänk att vara så nära döden, inte veta hur mycket som kommer och sprängas och var man ska söka skydd. Så många människor som omkom, de är tusentals. Kvinnor, män, barn, djur... Tänk så många människor som förlorade delar av familjen. Och så många som tvingades välja bland att brännas ihjäl, eller slänga sig ut och hoppa. Det är sjukt. Förjävligt. Orättvist.

Jag kan på något vis inte förstå att det är sant, att det här har hänt, på riktigt. Att se på dessa bilder är grymt, det gör så ont i hjärtat. Ser det inte bara jävligt overkligt ut?! Tänk alla de som fick uppleva detta, och som såg slutet av livet. Tänk så många människor som aldrig hittades i detta kaos. Jag tänder ett ljus för er Alla idag!