Ungefär såhär: ....................................................................................... känns allt just nu. De senaste dagarna har inte alls varit roliga. Bara ledsna miner och ont i hjärtat...

Jag hatar och vara ledsen. Det är inte Jenny. Blir som en helt annan person. Bara stänger av omvärlden. Stirrar rakt fram och det enda jag vill är och ge upp. Ibland hatar jag att vara som jag är - Fylld med känslor. Starka känslor. De kan vara så svårt och hantera de allra starkaste i vissa situationer. Har lärt mig att vissa saker (även om de är positiva) måste man behålla för sig själv. Vi alla har olika ryggsäckar och med det olika drömmar. Jag vet det nu. 

Tålamod. Tålamod. Tålamod. 
Känns som att jag har väntat i hela mitt liv.....................

Men jag måste vänta lite till.